Exempel på litterära figurer
-
Joe (Joseph) O'Loughlin
Man
Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.
Förekommer i:
-
Van Veeteren
Man
Trots att han har en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie tröttnar han på jobbet, sadlar om och blir antikvariatsbokhandlare. Men han fortsätter spela en viktig roll i Håkans Nessers böcker om polisen i Maardam. Van Veeteren är storvuxen och tung, har basröst, är frånskild och opererad för tarmcancer. Han är förtjust i klassisk musik och mörkt öl, och tuggar gärna på en tandpetare.
-
Harald Morell
Man
Som länsman i ångermanländska Anundsjö i mitten av 1800-talet får Harald Larsson Morell några besvärliga mordfall att lösa. Men hans stora problem och hjärtesorg är hustrun Helena, som efter tre missfall är djupt deprimerad och nekar till allt sexuellt umgänge. Problemen löser sig så småningom i böckerna av Bo R. Holmberg, som även skrivit deckare om Morells son och sonson – alla poliser.
Förekommer i:
-
George Smiley
Man
Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.
Förekommer i:
