Exempel på litterära figurer
-
Överkonstapel Cuff
Man
Extremt mager och ålderstigen, med pergamentsartad hy men skarpskuren profil och stålblanka, grå ögon, är den förnamnslöse polismannen Cuff huvudperson i endast en roman – men det är å andra sidan Wilkie Collins klassiska ”Månstenen” (1868). Cuff är inget felfritt geni som Sherlock Holmes, utan löser fallet genom mödosamt rutinarbete. Han drömmer om att kunna gå i pension och odla rosor.
Förekommer i:
-
Henry Merrivale
Man
Sir Henry Merrivale är av deckarvärldens mest underhållande, fåfänga och lättretade figurer. Han har en hög ställning i den brittiska säkerhetstjänsten och driver statliga byråkrater till förtvivlan. Därtill löser han en rad s.k. omöjliga brott i historier av Carter Dickson, en pseudonym för John Dickson Carr. Merrivale har en stor familj, och är till utseendet mycket lik Winston Churchill.
Förekommer i:
-
Fredrik Broman
Man
Efter flera års anställning i Stockholm får Fredrik Broman, drygt 40 år gammal, en tjänst vid kriminalpolisen i Visby, och flyttar till Gotland med hustrun Ninni och sönerna Joakim och Simon. Han får lösa flera mordfall, blir svårt skadad i tjänsten, har problem i äktenskapet och blir osäker på både sin livssituation och sin hälsa. Vilket Håkan Östlundh skildrat i en svit polisromaner.
Förekommer i:
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
