Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Gunnar Bergman

  Man

  Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Evert Bäckström

  Man

  Han är kriminalpolis, dessutom homofob, sexistisk manschauvinist, mutkolv, egenkär skrytmåns, alkoholmissbrukare och småfifflare som ser ner på de flesta kolleger och medmänniskor. Men Bäckström är också en (minst sagt) okonventionell och – mycket till mångas häpnad – skicklig mordutredare. Han har allt från små biroller till huvudroller i de flesta av Leif G.W. Perssons polisromaner.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Helena Mobacke

  Kvinna

  När läsarna får träffa henne i Johannas Mos debutdeckare är Helena Mobacke 44 år och skall börja som utredningsledare hos polisen i Söderort. Hon har varit sjukskriven ett år sedan hennes son Anton dödades som en vedergällning mot henne, något som också spräckte hennes äktenskap med Stefan. Hon har mörkbrunt hår, blå ögon och ser trevlig ut – och inleder ett förhållande med Sören Kauka.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Lars Martin Johansson

  Man

  Han är bl.a. chef för Rikskriminalen, och gör entré i Leif G.W. Perssons debutdeckare ”Grisfesten”. Johansson återkommer därefter i en rad av författarens kriminalromaner. Han var tidigare gift med Gunilla, med vilken han har två barn, men efter flera år som ungkarl gifte han om sig med den 20 år yngre Pia. Hans stora intresse är jakt, och han avlider efter att ha drabbats av en stroke.

  Läs mer

  Förekommer i: