Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Marianne Jidhoff

    Kvinna

    Åklagarutbildad f.d. hemmafru och trebarnsmor, som efter makens död tar anställning på åklagarmyndigheten och framgångsrikt leder en utredningsgrupp. Marianne Jidhoff är mörkhårig, c:a 55 år gammal, vänlig och välklädd, har många vänner och är svag för tryffelnougat och goda viner. Författaren Denise Rudberg beskriver henne som ”en skön kvinna som är elegant samtidigt som hon är sexig”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett litet snedsprång Bild på bokomslag för Två gånger är en vana Bild på bokomslag för Bara tre kan leka så Bild på bokomslag för Mellan fyra ögon Bild på bokomslag för När klockan slår fem +7 st
  • Michael Stanic

    Man

    Kriminalare i Malmö, senare säkerhetsansvarig på ett diamantföretag, som liksom sin skapare Tony Manieri har italienska rötter. Michael Stanic, några och 30 år gammal, är en ovanligt tuff svensk polis: bufflig och med kort stubin. Han har markerade ögonbryn och mörk skäggstubb, är inte särskilt lång eller bred, men vältränad. Hans närmaste är systern Isabella och hennes lille son Niklas.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Under huden Bild på bokomslag för De onödiga Bild på bokomslag för Över gränsen Bild på bokomslag för Blodsdiamanten
  • Ulrika Stål

    Kvinna

    Självsäker, egocentrisk men skicklig advokat och duktig detektiv i Stockholm, huvudperson i advokaten Ann-Christin Henshers fem deckare. Ulrika Stål är snygg, klär sig flott och dyrt, syns ofta i innekretsar och satsar allt på jobbet. Hon har en snäll och eftergiven äkta man, Stefan, som tar hand om barn och hushåll tills hon skaffar sig en älskare varefter skilsmässan blir ett faktum.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skulden till Daniel Bild på bokomslag för I orätta händer Bild på bokomslag för I lögnens spår Bild på bokomslag för Naken ängel Bild på bokomslag för Kobrans öga
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för