Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Loppan (Arvid) Roos

    Man

    Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodshämnd Bild på bokomslag för Loppan Bild på bokomslag för Igloo Bild på bokomslag för Masken Bild på bokomslag för Monika
  • Joe Ashworth

    Man

    Han är polisassistent i Northumberland, gift och far till dottern Jessie. Han är dessutom en trogen följeslagare till den egensinniga och okonventionella kriminalkommissarien Vera Stanhope i en svit polisromaner av Ann Cleeves. Ashworth är en av de få människor Vera har förtroende för – hon betraktar honom snarast som en son. Hon glömmer dock ideligen bort vad hans fru och dotter heter…

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dolda djup Bild på bokomslag för Döda talar inte Bild på bokomslag för Glasverandan Bild på bokomslag för
  • Lindsay Boxer

    Kvinna

    Mordutredare vid polisen i San Francisco, en välväxt och välutbildad dam med en svaghet för öl och glass. Lindsay Boxer har en collie, Martha, samt äkta mannen Joseph Molinari. Hon är centralfigur i Women’s Murder Club (på svenska: Mordklubben), en samling yrkeskunniga kvinnor som på sin fritid diskuterar (och löser) mordfall i böcker av James Patterson och två av hans samarbetspartners.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den 1:a att dö Bild på bokomslag för En 2:a chans Bild på bokomslag för 3:e graden Bild på bokomslag för 4:e julimorden Bild på bokomslag för Rättegången
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för