Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • William Wisting

    Man

    Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jakthundarna Bild på bokomslag för Grottmannen Bild på bokomslag för Vinterstängt Bild på bokomslag för Blindgång Bild på bokomslag för Nattmannen +11 st
  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Eva Ström

    Kvinna

    Energisk ung kriminalinspektör, född i Vietnam och adopterad i Sverige. Eva Ström hade en svår uppväxt, men utbildade sig till polis, och fick en tjänst i Ystad. Senare förflyttas hon till Malmö. Hon arbetar i par med Jonny Lilja i böckerna av Olle Lönnaeus. Hon styrketränar, har en kompakt kroppshydda, brett ansikte med sneda ögon och är bosatt med flickvännen Britt i ett hus på landet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jonny Liljas skuld Bild på bokomslag för Marias tårar Bild på bokomslag för Tiggarens hand
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur