Exempel på litterära figurer
-
Nikolaj Malmsten
Man
Tidigare arbetade han för bl.a. Interpol i Paris, men nu är han kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg berättar om en serie polisromaner. Nikolaj Malmsten har mörkt, lite lockigt hår, charmigt leende och ett litet ärr i pannan. Han har ett skakigt förhållande med sin f.d. sambo Maria, och han jobbar ofta i par med kollegan Isabella Knyckare.
-
Paddy Meehan
Kvinna
När Patricia ”Paddy” Meehan får anställning på en tidning i Glasgow blir hon överlycklig. Jobbet är inte så roligt som hon hoppats på, men efter att ha löst ett mordfall får hon en tjänst som kriminalreporter – och kan lösa ytterligare några fall. Hennes familj är fattig, men hon lyckas ändå skaffa sig en tämligen dräglig privat tillvaro, skriver Denise Mina i sina mörka deckare om Paddy.
-
Johannes Brobeck
Man
Den nypensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck är född på juldagen. Hans vänliga sätt har gjort honom mycket omtyckt, och han får därför mot sin vilja kunskaper om brottsfall som han hjälper Göteborgspolisen att utreda. Han är singel, kort och något rundlagd, med kraftig näsa, gråsprängt hår och klarblå ögon. I sin ungdom var han vänsteraktivist, berättar författaren Mats Ahlstedt.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.