Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
-
Malin Fors
Kvinna
Kriminalpolis i Linköping och ensamstående mamma till Tove efter skilsmässan från maken Janne. Istället har Malin Fors ett antal älskare, den ene efter den andre, men inget förhållande varar särskilt länge. Hon ser bra ut, med blont hår, vanligen kortklippt, och en vältränad, atletisk kropp. Hon har kämpat hårt mot alkoholism och slutligen lyckats, berättar författaren Mons Kallentoft.
-
Bärlach
Man
Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.