Exempel på litterära figurer
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
Gideon Fell
Man
Den väldige dr Fell, utseendemässigt modellerad efter G.K. Chesterton, är en av kriminallitteraturens förnämsta problemlösare vad det gäller låsta rum-mysterier och andra ”omöjliga” brott. Han skriver dessutom en ständigt växande avhandling om engelska dryckesseder från äldsta tider, dricker gärna öl och är gift – fast hustrun nämns endast i enstaka av John Dickson Carrs böcker om honom.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Matthew Shardlake
Man
Engelsk advokat som på 1500-talet anlitas av flera av landets mest inflytelseriks makthavare för att lösa besvärliga – och ofta politiskt känsliga – mordgåtor. Matthew Shardlake är puckelryggig och lär vara småvuxen, smal och mörkhårig samt blyg för kvinnor. Men, säger författaren C.J. Sansom, han är mycket intelligent, och med hjälp av duktiga medarbetare kan han lösa flera gåtfulla fall.
Förekommer i:
