Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Beate Stein

    Kvinna

    Ung kriminalkommissarie i Dortmund, blond och grönögd och tillräckligt tuff – med råge – för att klara sig på en mansdominerad och ofta manschauvinistisk arbetsplats. Beate Stein är en heterosexuell feminist som föredrar att sätta dit män framför kvinnor, men hon fuskar absolut inte i jobbet. Genom böckerna av Sabine Deitmer har hon blivit något av en galjonsfigur för s.k. Frauen-Krimis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dominanta damer Bild på bokomslag för Kalla kyssar
  • Joakim Hill

    Man

    Kriminalkommissarie Joakim Hill – han kallas Joe, vilket han tycker synnerligen illa om – vid Helsingborgspolisen var 38 år då han introducerades i Bodil Mårtenssons debutdeckare. Han var då ungkarl, men gifter sig så småningom med läkaren Catharina Elgh – vilket leder till vissa konflikter med hennes mor. Han är en skicklig brottsutredare med ett rätt alldagligt men trevligt utseende.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Torpeden Bild på bokomslag för Konsten att dö Bild på bokomslag för Beckmörker Bild på bokomslag för Jag vet att du är ensam... Bild på bokomslag för Cuba Red +6 st
  • Patrik Hedström

    Man

    Han är anställd som kriminalinspektör i västsvenska Tanumshede, men tillbringar sin mesta tid i Fjällbacka, där han bor och tillsammans med sin hustru, författaren Erica Falck, löser en rad mordfall i böckerna av Camilla Läckberg. Patrik Hedström är delvis baserad på Läckströms förste make, och beskrivs som ”en helt vanlig kille”, men han är en duktig brottsutredare med en hel del charm.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Isprinsessan Bild på bokomslag för Predikanten Bild på bokomslag för Stenhuggaren Bild på bokomslag för Olycksfågeln Bild på bokomslag för Tyskungen +7 st
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för