Exempel på litterära figurer
-
Joe (Joseph) O'Loughlin
Man
Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.
-
Helena Mobacke
Kvinna
När läsarna får träffa henne i Johannas Mos debutdeckare är Helena Mobacke 44 år och skall börja som utredningsledare hos polisen i Söderort. Hon har varit sjukskriven ett år sedan hennes son Anton dödades som en vedergällning mot henne, något som också spräckte hennes äktenskap med Stefan. Hon har mörkbrunt hår, blå ögon och ser trevlig ut – och inleder ett förhållande med Sören Kauka.
-
Efraim Nylander
Man
Pensionerad provinsialläkare samt deckarfantast, som är den som helt eller delvis löser fallen i Ulf Durlings tidigaste böcker. Efraim Nylander är ungkarl, ganska rund (över 100 kg) med dubbelhakor, samt skallig med undantag för en krans av vitt hår. Han är mycket vänlig, en god sällskapsmänniska och har en skarp hjärna som förmår att koppla ihop även udda fakta till logiska resonemang.
-
Harald Morell
Man
Som länsman i ångermanländska Anundsjö i mitten av 1800-talet får Harald Larsson Morell några besvärliga mordfall att lösa. Men hans stora problem och hjärtesorg är hustrun Helena, som efter tre missfall är djupt deprimerad och nekar till allt sexuellt umgänge. Problemen löser sig så småningom i böckerna av Bo R. Holmberg, som även skrivit deckare om Morells son och sonson – alla poliser.