Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord
  • Malin Fors

    Kvinna

    Kriminalpolis i Linköping och ensamstående mamma till Tove efter skilsmässan från maken Janne. Istället har Malin Fors ett antal älskare, den ene efter den andre, men inget förhållande varar särskilt länge. Hon ser bra ut, med blont hår, vanligen kortklippt, och en vältränad, atletisk kropp. Hon har kämpat hårt mot alkoholism och slutligen lyckats, berättar författaren Mons Kallentoft.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Midvinterblod Bild på bokomslag för Sommardöden Bild på bokomslag för Höstoffer Bild på bokomslag för Vårlik Bild på bokomslag för Den femte årstiden +9 st
  • Beate Stein

    Kvinna

    Ung kriminalkommissarie i Dortmund, blond och grönögd och tillräckligt tuff – med råge – för att klara sig på en mansdominerad och ofta manschauvinistisk arbetsplats. Beate Stein är en heterosexuell feminist som föredrar att sätta dit män framför kvinnor, men hon fuskar absolut inte i jobbet. Genom böckerna av Sabine Deitmer har hon blivit något av en galjonsfigur för s.k. Frauen-Krimis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dominanta damer Bild på bokomslag för Kalla kyssar
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr