Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Cato Isaksen

    Man

    Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ormbäraren Bild på bokomslag för Drömfångaren Bild på bokomslag för Sorgmantel Bild på bokomslag för Nattsystern Bild på bokomslag för Orkestergraven +7 st
  • Logan McRae

    Man

    Författaren Stuart MacBride målar upp ett mörkt och dystert Aberdeen, där kriminalaren Logan McRae utreder fall som inkluderar mycket våld – bl.a. mot barn. Han har själv en icke helt fläckfri bakgrund, blir ibland skadad i jobbet eller omplacerad sedan han brutit mot olika regler. Han är trött, ofta orakad samt lite sjaskig, men har ändå ett fast, om än skakigt, förhållande med Samantha.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De dödas ljus Bild på bokomslag för Kall som granit Bild på bokomslag för Den brustna huden Bild på bokomslag för Häxjakten Bild på bokomslag för Slakthuset
  • Carl Hamilton

    Man

    Den svenske hemlige agenten Carl Hamilton, kallad Coq Rouge, är född 1954 i en adlig släkt samt attackdykare. Efter att ha utbildats i USA och tränats av CIA arbetade han för den militära underrättelsetjänsten OP5, men blev senare generaldirektör för Säkerhetspolisen. I sin ungdom var han dock vänsterradikal. Han är huvudperson i runt ett dussin bästsäljande thrillers av Jan Guillou.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Coq Rouge : berättelsen om en svensk spion Bild på bokomslag för Den demokratiske terroristen Bild på bokomslag för Den enda segern Bild på bokomslag för Fiendens fiende Bild på bokomslag för Den hedervärde mördaren +7 st
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek