Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jan Bertilsson

    Man

    Studierektor (senare rektor) Jan Bertilsson är en medelålders, vardagsgrå, sliten skoltjänsteman, i grund mycket snäll och vänlig, som med olika kumpaner genomför en rad geniala kupper – ibland med lyckat slutresultatet, ibland inte. Han är gift med Elisabet, har familj samt ständiga ekonomiska problem. Dessutom är han huvudperson i en rad humoristiska kriminalromaner av Tomas Arvidsson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utanförskapet : en thriller i livets utkant Bild på bokomslag för Trippelstöten Bild på bokomslag för Studierektorns byte Bild på bokomslag för Enkelstöten Bild på bokomslag för Studierektorns sista stöt
  • Jane Tennison

    Kvinna

    Brittisk kriminalpolis, ursprungligen huvudperson i en TV-serie med manus av Lynda La Plante, som skrev en handfull romaner om henne. Hon spelades i TV av Helen Mirren och beskrivs därför som denna i böckerna: en medelålders, välvårdad kvinna, som även är en tuff och realistiskt skildrad polis. Senare har La Plante skrivit en serie romaner som skildrar Tennisons första år i poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Tennison Bild på bokomslag för Dolda mördare
  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord