Exempel på litterära figurer
-
Erik Sandström
Man
Han torde vara den enda amatördetektiven i svensk kriminallitteratur som arbetar som ambulanssjuksköterska – ett yrke som också hans skapare Mikael Ressem haft. Erik Sandström går helhjärtat in för sitt jobb, vilket gör honom så stressad att han tidvis missbrukat tabletter och sprit. Han är blond och ser trevlig ut, men har trassliga relationer med kvinnor, bl.a. kollegan Karin Prestberg.
-
Max Wolfe
Man
Kriminalare i London, och enligt författaren Tony Parsons en mycket vanlig man med ett mycket vanligt utseende. Dock är han en envis och skicklig polis med ett hårt yttre och ett mjukt inre. Han är runt 30 år gammal, hans familj i våningen i Smithfield består av hans lilla dotter och en hund. Han har sömnproblem och är fortfarande förälskad i sin ex-hustru. Och så är han en duktig boxare…
-
Francis Hancock
Man
Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.