Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Çetin Ìkmen

    Man

    Denne är en egensinnig kriminalpolis i sin födelsestad Istanbul, som han älskar av hela sitt hjärta. Men han är väl medveten om dess baksidor, och minnena av brotten han utrett har lett till att han kedjeröker och dessutom dricker för mycket – vilket upprör hans muslimska hustru Fatma. Tillsammans har makarna en stor barnaskara som ständigt växer i antal i Barbara Nadels böcker om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Belsassars dotter Bild på bokomslag för Kristallburen Bild på bokomslag för Djupa vatten Bild på bokomslag för Harem Bild på bokomslag för Förstenad
  • Esther Edh

    Kvinna

    Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De rättslösa Bild på bokomslag för Ett högre syfte Bild på bokomslag för Bara ett spel Bild på bokomslag för Blind vrede Bild på bokomslag för Priset för ett liv
  • Svea Lundström Duval

    Kvinna

    Hon är egentligen döpt till Simone Lundström Duval och har i hela livet kämpat mot sin mammas dröm: att dottern skulle bli en vacker exotisk artist. Istället är Svea – som hon själv kallar sig – en vacker jurist, och verksam som åklagare och advokat i en kort svit kriminalromaner av yrkeskollegan Tove Klackenberg. Svea är först verksam i Värmland, senare i bl.a. Jämtland och Härjedalen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Påtaglig risk att skada Bild på bokomslag för Självtäkt Bild på bokomslag för Inlåst
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet