Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Logan McRae

    Man

    Författaren Stuart MacBride målar upp ett mörkt och dystert Aberdeen, där kriminalaren Logan McRae utreder fall som inkluderar mycket våld – bl.a. mot barn. Han har själv en icke helt fläckfri bakgrund, blir ibland skadad i jobbet eller omplacerad sedan han brutit mot olika regler. Han är trött, ofta orakad samt lite sjaskig, men har ändå ett fast, om än skakigt, förhållande med Samantha.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De dödas ljus Bild på bokomslag för Kall som granit Bild på bokomslag för Den brustna huden Bild på bokomslag för Häxjakten Bild på bokomslag för Slakthuset
  • Victor Legris

    Man

    I slutet av 1800-talet driver han en bokhandel, Librairie Elzévir, i Paris tillsammans med sin japanske adoptivfar Kenji Mori. På fritiden är Victor Legis entusiastisk amatördetektiv och -fotograf. Han är något av en klädsnobb, atletiskt byggd och har ett utseende som intresserar kvinnor. Claude Izner (pseudonym för Liliane Korb och Laurence Lefèvre) har skrivit en svit romaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mordet i Eiffeltornet Bild på bokomslag för Mysteriet på Père-Lachaise Bild på bokomslag för Döden i Montmartre Bild på bokomslag för Mördaren i Marais
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • William från Baskerville

    Man

    Brittiske franciskanermunken William från Baskerville är huvudperson i endast en roman – å andra sidan är det klassikern ”Rosens namn” av Umberto Eco. Inte enbart namnet Baskerville för tankarna till Sherlock Holmes: Williams egen ”Watson”, Adso, beskriver honom som lång, mager, stark, smidig, med böjd näsa och skarpa ögon, runt 50 år gammal. Och som en lysande logiker redan på 1300-talet …

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Rosens namn