Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gunnar Barbarotti

    Man

    Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Människa utan hund Bild på bokomslag för En helt annan historia Bild på bokomslag för Berättelse om herr Roos Bild på bokomslag för De ensamma Bild på bokomslag för Styckerskan från Lilla Burma
  • Kent Mortland

    Man

    Han är mörkhårig, med lite för stor näsa och haka och håller sig i god form genom att jogga. När han introduceras i Peter Gissys debutdeckare är PR-mannen Kent Mortland nybliven änkling sedan hans östtyska hustru Gretel avlidit i cancer. Han bor med deras dotter Paula i ett radhus i Åkered utanför Göteborg. Han är Tysklandsvän, besöker ofta landet – och blir inblandad i olika brottsfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blå åtrå Bild på bokomslag för Svart hämnd Bild på bokomslag för Vit sorg Bild på bokomslag för Röd död Bild på bokomslag för Gul ondska
  • Mikael Blomkvist

    Man

    Journalisten Carl Mikael Blomkvist, född i Borlänge, bosatt i Stockholm, kallas Kalle Blomkvist (efter Astrid Lindgrens pojkdetektiv) sedan han löst några bankrån. Han är en av huvudpersonerna i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Blomkvist är chefredaktör på tidskriften Millenium, och samarbetar med sin rebelliska punkkompis Lisbeth Salander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur