Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gustav Jörgensson

    Man

    Den nästan två meter långe, gänglige och – enligt stadens damer – stilige polischefen i Strömstad är huvudperson i en rad av Gösta Unefäldts polisromaner med pusselinslag. Han är en duktig polis, agerar ibland något självvådligt, men är omtyckt av sitt manskap och respekterad av sina överordnade. Gustav Jörgensson är gift med skolpsykologen Cilla, och tillsammans har de dottern Monica.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Hämnden är min, säger ... Bild på bokomslag för ... dömes för mord … (Brottsbalken 3 kap. 1§)
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Harriet Vane

    Kvinna

    29 år gammal ställs deckarförfattaren Harriet Vane inför rätta för att ha giftmördat sin älskare. Hon frias av lord Peter Wimsey, som förälskar sig i henne och sedan i några av Dorothy L. Sayers romaner uppvaktar den självständiga Vane. Hon deltar i hans utredningar, men är ointresserad av ett mer intimt förhållande med honom. Så småningom ger hon dock efter, de gifter sig och får tre söner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Drama kring ung dansör Bild på bokomslag för Kamratfesten Bild på bokomslag för Lord Peters smekmånad Bild på bokomslag för Oskuld och arsenik
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för