Exempel på litterära figurer
-
Tupaarnaq Siegstad
Kvinna
Inuitkvinna från Grönland, som avtjänat ett långt fängelsestraff i Danmark, dömd för att ha dödat sin far. I Mads Peder Nordbos första bok om henne har en hämndlysten Tupaarnaq Siegstad just återvänt till Grönland, och träffar där journalisten Matthew Cave som hon inleder ett löst förhållande med. Hon är smal, har rakad skalle och bruna ögon med en intensiv blick samt är kraftigt tatuerad.
Förekommer i:
-
Stellan Werne
Man
Journalisten Stellan Werne är en skäligen färglös och vardaglig person, vars privatliv är föga känt: hans yrkeskollega och skapare Torsten Sandberg säger inte mycket om det i sina fyra deckare. Werne är uppenbarligen i yngre medelåldern och ensamstående, han är piprökare och respekterad reporter på en middagstidning i Göteborg. Hans ”Watson” är barndomsvännen och ingenjören Bertil Krantz.
Förekommer i:
-
Erlendur Sveinsson
Man
Kommissarie i Reykjavík, och huvudperson i en rad polisromaner av Arnaldur Indriðason. Erlendur – efternamnet Sveinsson nämns enligt isländsk sed sällan – är en skicklig och empatisk polis, men sliten och ibland ångestfylld. En orsak är att han lämnade sin familj då barnen var små, varför minns han inte själv. Ex-frun hatar honom ännu för detta, och både sonen och dottern blev missbrukare.
-
Mervyn Bunter
Man
Näst Wodehouses oförliknelige Jeeves anses Bunter vara litteraturens mest kände butler av klassisk engelsk typ. Han är en tålmodig och ständigt korrekt betjänt åt lord Peter Wimsey i de klassiska deckarna av Dorothy L. Sayers, och utför även med heder en del spaningsuppdrag. Han tappar koncepterna endast då hushållerskan tvättar av de dammiga, omsorgsfullt lagrade portvinsflaskorna.
Förekommer i:
