Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Easy (Ezekiel) Rawlins

    Man

    Afroamerikansk krigsveteran, som i slutet av 1940-talet etablerar sig som privatdetektiv i Los Angeles. I böckerna av Walter Mosley får man följa hans liv under följande decennier. T.ex. gifter sig Ezekiel Porterhouse ”Easy” Rawlins med Regina, får dottern Edna och adopterar den stumme Jesus. Easy är sympatisk, snabbtänkt, ser trevlig ut och talar ett fantastiskt, tidsenligt slangspråk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart dam Bild på bokomslag för En liten gul hund
  • Hafez el-Assad

    Man

    Han kallas kort och gott Assad av sina kolleger i kriminalromanerna av dansken Jussi Adler-Olsen. Trots att han saknar formella meriter är han anställd i polisens s.k. cold case-grupp, Avdelning Q. Han är frikostig med sina kunskaper om bl.a. olika vapentyper, men talar ogärna om sig själv. Assad härstammat från ett arabland, troligen Syrien, och har vissa problem med det danska språket.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kvinnan i rummet Bild på bokomslag för Flaskpost från P Bild på bokomslag för Fasanjägarna Bild på bokomslag för Journal 64 Bild på bokomslag för Marcoeffekten
  • Marianne Jidhoff

    Kvinna

    Åklagarutbildad f.d. hemmafru och trebarnsmor, som efter makens död tar anställning på åklagarmyndigheten och framgångsrikt leder en utredningsgrupp. Marianne Jidhoff är mörkhårig, c:a 55 år gammal, vänlig och välklädd, har många vänner och är svag för tryffelnougat och goda viner. Författaren Denise Rudberg beskriver henne som ”en skön kvinna som är elegant samtidigt som hon är sexig”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett litet snedsprång Bild på bokomslag för Två gånger är en vana Bild på bokomslag för Bara tre kan leka så Bild på bokomslag för Mellan fyra ögon Bild på bokomslag för När klockan slår fem +7 st
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr