Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Suzanne De Decker

    Kvinna

    Respekterad belgisk journalist – ”en av Europas skarpaste”, enligt författaren Marianne Jeffmar – som dessutom är en skicklig amatördetektiv. Som ung studerade Suzanne De Decker nordiska språk, och besöker gärna Skandinavien. Hon är drygt 50 år, ser bra ut och berättar gärna om sina drömmar. Hennes närmaste är systern Monique, samt dottern Claire som hon har med sin gifte älskare André.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ikaros hämnd Bild på bokomslag för Mannen som ville vara Simenon Bild på bokomslag för Det största brottet Bild på bokomslag för I skuggan av en lögn Bild på bokomslag för Mördarens ankomst
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för