Exempel på litterära figurer
-
Erlendur Sveinsson
Man
Kommissarie i Reykjavík, och huvudperson i en rad polisromaner av Arnaldur Indriðason. Erlendur – efternamnet Sveinsson nämns enligt isländsk sed sällan – är en skicklig och empatisk polis, men sliten och ibland ångestfylld. En orsak är att han lämnade sin familj då barnen var små, varför minns han inte själv. Ex-frun hatar honom ännu för detta, och både sonen och dottern blev missbrukare.
-
Maura Isles
Kvinna
Rättsläkare i Boston, som i en svit böcker av Tess (eg. Terry) Gerritsen samarbetar med sin bästa vän, Jane Rizzoli, kriminalpolis och FBI-anställd. Maura Isles är vacker, lång och välväxt med brunt hår och bruna ögon. Hon är född i mitten av 70-talet, är frånskild och socialt otillgänglig. Dessutom kan hon helt enkelt inte ljuga – gör hon det drabbas hon märkligt nog av fysiska besvär.
-
Anne-kin Halvorsen
Kvinna
Förnamnet skrevs Annekin – utan bindestreck – när Kim Småge introducerade henne i en långnovell. Därefter blev det Anne-kin: hon är polisassistent i Trondheim, där hennes envishet, tålamod och hetsiga humör gör att hon hamnar i farliga situationer när hon löser fall med modern brottslighet. På fritiden lyssnar hon på blues på sin dyra musikanläggning, eller badar i Trondheimsfjorden.
Förekommer i:
-
Vilhelm Persson
Man
Den hypokondriske, knarrige och pensionerade adjunkten – känd för sitt sirliga och korrekta språkbruk – är en ytterst motvillig ”Watson” till sin svåger, det oförbränneliga Statsrådet i Bo Baldersons pusseldeckare. Allt Vilhelm Persson önskar sig är lugn och ro, men Statsrådet använder honom glatt för sina inte alltid korrekta eller ens lagligt genomförda utredningar av gåtfulla mordfall.
Förekommer i:
