Exempel på litterära figurer
-
Jan Erelius
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
-
Jane Tennison
Kvinna
Brittisk kriminalpolis, ursprungligen huvudperson i en TV-serie med manus av Lynda La Plante, som skrev en handfull romaner om henne. Hon spelades i TV av Helen Mirren och beskrivs därför som denna i böckerna: en medelålders, välvårdad kvinna, som även är en tuff och realistiskt skildrad polis. Senare har La Plante skrivit en serie romaner som skildrar Tennisons första år i poliskåren.
-
Syster Fidelma
Kvinna
Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.