Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Çetin Ìkmen

    Man

    Denne är en egensinnig kriminalpolis i sin födelsestad Istanbul, som han älskar av hela sitt hjärta. Men han är väl medveten om dess baksidor, och minnena av brotten han utrett har lett till att han kedjeröker och dessutom dricker för mycket – vilket upprör hans muslimska hustru Fatma. Tillsammans har makarna en stor barnaskara som ständigt växer i antal i Barbara Nadels böcker om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Belsassars dotter Bild på bokomslag för Kristallburen Bild på bokomslag för Djupa vatten Bild på bokomslag för Harem Bild på bokomslag för Förstenad
  • Anna Pigeon

    Kvinna

    Hon arbetar som ranger (ung. skogsvaktare) i amerikanska nationalparker – ett yrke som även hennes skapare Nevada Barr haft. Pigeon har en trasslig bakgrund, som inkluderar perioder av missbruk, och ett likaledes trassligt kärleksliv. Hon var tidigare bosatt i New York, men har i kriminalromanerna om henne flyttat runt hel del p.g.a. sitt yrke. Hon är varm djurvän och aktiv miljökämpe.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pumaspår Bild på bokomslag för Stum rädsla Bild på bokomslag för Vargavinter Bild på bokomslag för Djup grav Bild på bokomslag för Ond vind
  • David Weber

    Man

    Rutinerad kriminalreporter, född 1949, död 2003. Böckerna om honom är skrivna av Ulla Bolinder, och består i huvudsak av anteckningar, intervjuer, dokument etc. om brottsfall. Dock framgår det bl.a. att David Weber som ung arbetade i en lång rad yrken innan han som 22-åring blev journalist, att han skilt sig från Sonja, som han har dottern Hilda med, och blivit sambo med Ulla Bolinder(!).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utsaga Bild på bokomslag för Gärningsman Bild på bokomslag för Intrång Bild på bokomslag för Uppsåt Bild på bokomslag för Domslut
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur