Exempel på litterära figurer
-
Münster
Man
Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.
-
Ludwig Licht
Man
En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.
-
Francis Hancock
Man
Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.