Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Sven Thorén
Man
Kriminalkommissarie i Stockholm, och en viktig person i de flesta av Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Sven Thorén tycker – sitt yrke till trots – illa om att snoka i människors privatliv. Hans eget är inte så lyckligt: han och hustrun Anita försöker förgäves få barn, och deras misslyckande leder till att hon begår självmord. Han sörjer, och tröstar sig med fisketurer till Norrland.
-
Samuel Rosenbaum
Man
Judisk advokat, född i Tyskland 1905, som förlorade sin familj i nazisternas koncentrationsläger. Nu bor Samuel Rosenbaum ensam och sorgsen i Stockholm, men visar sig vid behov vara inte bara en lysande jurist utan även en god om än motvillig detektiv. Olov Svedelid och Leif Silbersky låter honom så småningom uppleva glädje då hans brorsdotterdotter spårar upp och tar kontakt med honom.
-
Beatrice Farkas
Kvinna
Liksom sin skapare Carolina Neurath är hon en framgångsrik ekonomijournalist. Men Beatrice Farkas går helt in för sitt arbete: hon är envis, egensinnig och snarast asocial. Hon attraherar män men bor ensam i Gamla stan i Stockholm, och har enbart tillfälliga förhållanden. När hon var åtta år dog hennes mor i cancer, och hennes fasta punkt i tillvaron är nu hennes ungerska farmor Eszti.