Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Lisa Mattei

  Kvinna

  Leif G.W. Persson skrev 2005 om den unga kriminalinspektören Lisa Mattei; tio år senare var hon en medelålders operativ chef för Säpo. Hon gjorde snabb karriär, men har dåligt samvete för att hon sällan hinner umgås med familjen, maken Johan och dottern Ella. Hon har en privat förmögenhet, och är något av en finsmakare vad det gäller t.ex. kläder. Men hon är en begåvad och skicklig polis.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Gunnar Bergman

  Man

  Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Auguste Dupin

  Man

  En av alla tiders mest kända litterära figurer, och förebild för en lång rad fiktiva problemlösare – bl.a. Sherlock Holmes. Detta trots att chevalier Auguste Dupin medverkar i bara tre noveller av Edgar Allan Poe. Han är ung, av god familj, men har det knapert ekonomiskt. På dagtid stänger han sig inne i sitt hem, röker och läser, nattetid vandrar han ofta på gatorna i hemstaden i Paris.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Berit Hård

  Kvinna

  Hon är något av en antihjältinna, lanserad i en trilogi av Unni Drougge. Där presenteras den dekadenta Berit Hård som en överviktig skandaljournalist, glad i att röka, äta skräpmat, dricka sprit, svära samt ha sex: hon har gärna one night stands – helst med yngre män. Hon är dock även en uppfriskande vass kritiker av pompösa karlar och ger blanka den i sådant som trendigt mode och stil.

  Läs mer

  Förekommer i: