Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Carl Mørk
Man
Polismannen Carl Mørck tappade lusten för sitt yrke sedan två av hans kolleger skjutits – en dog, den andre blev svårt skadad. Men han placerades som chef för Avdelning Q, en s.k. cold case-grupp som arbetar med gamla brott. Med hjälp av sina närmaste medarbetare, sekreteraren Rose Knutsen samt Hafez el-Assad, löser han fall i en rad lovordade kriminalromaner av danske Jussi Adler-Olsen.
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Ted (Edward) Conkaffey
Man
Han heter Edward Conkaffey, men är känd som Ted, och förlorade såväl sitt polisjobb som sin familj sedan han anklagats för sexövergrepp mot en ung flicka. Han friades, men skvallret dog inte, och han bor nu ensam med sju gäss samt en hund. Han är lång och muskulös, med svart hår och blå ögon, och arbetar ibland med en ung kvinnlig privatdetektiv, Amanda Pharrell, i böcker av Candice Fox.