Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Esther Edh
Kvinna
Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.
-
Jan Bertilsson
Man
Studierektor (senare rektor) Jan Bertilsson är en medelålders, vardagsgrå, sliten skoltjänsteman, i grund mycket snäll och vänlig, som med olika kumpaner genomför en rad geniala kupper – ibland med lyckat slutresultatet, ibland inte. Han är gift med Elisabet, har familj samt ständiga ekonomiska problem. Dessutom är han huvudperson i en rad humoristiska kriminalromaner av Tomas Arvidsson.
-
Martin Olsson
Man
Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.