Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kate Brannigan

    Kvinna

    Privatdetektiv i firman Mortensen & Brannigan i Manchester. Enligt författaren Val McDermid har hon avbrutna juridikstudier bakom sig. Hon är en tuff och slagfärdig dam, och mån om sin integritet och självständighet. Bl.a. vägrar hon att flytta ihop med sin särbo, en musikjournalist som också är hennes närmaste granne. Och hon vägrar ge upp ett fall även när oddsen är emot henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stjärnspådd Bild på bokomslag för Glashus : Kate Brannigans andra fall Bild på bokomslag för Dödligt spel : Kate Brannigans första fall Bild på bokomslag för Blå gener : Kate Brannigans fjärde fall
  • Jakob Studer

    Man

    Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överkonstapel Studer Bild på bokomslag för Feberkurva Bild på bokomslag för Kinesen
  • Jonny Lilja

    Man

    Han är polis, men också spelmissbrukare och tvingas därför ställa upp för maffian. Det är inte det enda problemet för kriminalinspektör Jonny Lilja i Malmö. När ex-hustrun Lena mördas blir han misstänkt. Han tar sig dock samman, slutar spela och bor sedan tillsammans med adoptivdottern Maria. Han är, säger författaren Olle Lönnaeus, medelålders, luggsliten med fårat ansikte och bred mun.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jonny Liljas skuld Bild på bokomslag för Marias tårar Bild på bokomslag för Tiggarens hand
  • Jaime Bunda

    Man

    Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bunda, en baktung agent Bild på bokomslag för Bunda och amerikanens död