Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • George Kesser

    Man

    Son till en välbärgad men snål lumpkvarnsinnehavare i polska Posen. Pojken rymde hemifrån och blev en mer eller mindre framgångsrik svindlare i böcker av Anders Eje (pseudonym för Axel Essén). Den charmerande George Kesser är lång och mager, med kantigt ansikte. Han är gift med Juanna, som har arabiskt blod i ådrorna, och han anses vara svensk kriminallitteraturs första gentlemannaskurk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för George Kessers generalkupp : en roman om några skojare, en verklig prins och en förtjusande fröken Bild på bokomslag för Herr Kesser i Stockholm : och andra berättelser
  • Joseph Zimmertür

    Man

    Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Doktor Z Bild på bokomslag för Marco Polos millioner
  • Yngvar Stubø

    Man

    Kriminalinspektör i Oslo, senare kommissarie. Yngvar Stubø – som i översättningar ofta får förnamnet Adam – är en medelålders man med ett vardagligt utseende och betecknas som kärv, men är också mycket barnkär. Han träffar och bildar familj med kriminalpsykologen Inger Johanne Vik, som är huvudperson i en svit thrillerbetonade romaner av Anne Holt, och gemensamt löser makarna flera fall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det som tillhör mig Bild på bokomslag för Det som aldrig sker Bild på bokomslag för Presidentens val Bild på bokomslag för Frukta inte Bild på bokomslag för Död i skugga
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för