Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Nero Wolfe
Man
En av kriminallitteraturens största detektiver: han väger ett sjundedels ton. Han är även gourmet, orkidéodlare samt kritisk bokälskare. Rex Stouts privatdetektiv, med hus i New York, är en klassiker: det har t.o.m. spekulerats i att han är son till Sherlock Holmes. Han härstammar från Montenegro, och har skicklig medhjälpare i sekreteraren Archie Goodwin som ser till att Wolfe jobbar.
-
Kate Brannigan
Kvinna
Privatdetektiv i firman Mortensen & Brannigan i Manchester. Enligt författaren Val McDermid har hon avbrutna juridikstudier bakom sig. Hon är en tuff och slagfärdig dam, och mån om sin integritet och självständighet. Bl.a. vägrar hon att flytta ihop med sin särbo, en musikjournalist som också är hennes närmaste granne. Och hon vägrar ge upp ett fall även när oddsen är emot henne.
-
Kouplan
Man
Han kallar sig Kouplan, men egentligen heter han Nesrine Amipour, född 1988, och är en transsexuell kille i en kvinnas kropp. Han är utbildad journalist men numera papperslös flykting i Sverige, hemlös och arbetslös. Han försörjer sig på att samla burkar och arbeta som ”privatspanare” i fyra romaner av Sara Lövestam samtidigt som han försöker ta redan på vad som hänt hans iranska familj.