Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Jane Rizzoli
Kvinna
Samarbetar i en rad böcker av Tess (eg. Terry) Gerritisen med rättsläkaren Maura Isles. Själv är Jane Rizzoli kriminalpolis, men arbetar även som föreläsare för FBI. Hon föddes i mitten av 70-talet, är attraktiv med svart hår och bruna ögon samt gift med Gabriel Dean som hon har barn med. Hon är känd för att vara sarkastisk, men även för att vara en självständig kvinna och duktig detektiv.
-
Mma Makutsi
Kvinna
Hon kämpar med sin dåliga hy och missklädsamma glasögon, men Mma Grace Makutsi har imponerande höga betyg från sekreterarutbildningen och är en dam med skinn på näsan och rapp tunga. I Alexander McCall Smiths romansvit om Damernas detektivbyrå i Botswanas huvudstad Gaborone är Mma Makutsi först anställd, men blir efter en tid byråns delägare. Hon är också lyckligt gift med Phuti Radiphuti.
-
Camille Verhœven
Man
Författaren Pierre Lemaitre gör inte livet lätt för sin medelålders kriminalkommissarie Camille Verhœven i Paris. Hans gravida hustru Irène torteras till döds i första boken: i den fjärde blir hans flickvän Anne Forestier nästan dödad i samband med ett rån. Den kortvuxne (145 cm) och helt skallige polismannen, som inte alltid är särskilt sympatisk, löser fallen: därefter säger han upp sig.