Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kerstin Holm

    Kvinna

    Hon arbetade på Göteborgskriminalen och var förlovad med en polisman som misshandlade henne, men omplacerades till den speciella operativa enhet hos Rikspolisstyrelsen som kallades A-gruppen, och som Arne Dahl (pseudonym för Jan Arnald) skrivit om. Då gruppen splittrades fortsatte Kerstin Holm som polis, och har gjort flera inhopp i Dahls böcker om den internationella polisstyrkan Opcop.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ont blod Bild på bokomslag för Misterioso Bild på bokomslag för Upp till toppen av berget Bild på bokomslag för Europa blues Bild på bokomslag för De största vatten +10 st
  • Martin Olsson

    Man

    Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den fjärde punkten Bild på bokomslag för De obarmhärtiga Bild på bokomslag för Övervintraren Bild på bokomslag för Minnet av en mördare Bild på bokomslag för Dödarens märke
  • William Wisting

    Man

    Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jakthundarna Bild på bokomslag för Grottmannen Bild på bokomslag för Vinterstängt Bild på bokomslag för Blindgång Bild på bokomslag för Nattmannen +11 st
  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan