Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Robert Krüger

    Man

    Efter att ha arbetat för Läkare utan gränser i Somalia får han anställning som akutläkare i Göteborg. Där dras han genom yrket mer eller mindre oförskyllt in i ett antal mordfall, som Peter Gissy skildrat i några romaner. Robert ”Robban” Krüger är lång och mörk, ser trevlig ut och är sambo med radioreportern Jonna i ett inte helt gnisselfritt förhållande. De har gemensamt dottern Hilda.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Diagnos: mördad Bild på bokomslag för Diagnos: strypt Bild på bokomslag för Diagnos: gisslan
  • Bjørn Beltø

    Man

    Norsk arkeolog, som löser mysterier med religiös anknytning i en svit av Tom Egelands romaner. Bjørn Beltø är drygt 30 år gammal och albino, vilket bl.a. gör att han har dålig syn samt blek hy. Han är singel och har svårt att få förhållanden att fungera, trots att han intresserar vissa kvinnor. Periodvis lider han av ångest, och sitter då helst hemma och lyssnar på klassisk musik.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Cirkelns ände
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti