Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lisbeth Salander

    Kvinna

    En ung punktjej, datorexpert (hacker och cracker) med en olycklig uppväxt – hon var bl.a. inlagd på mentalsjukhus – som är en av Sveriges internationellt sett mest kända litterära kvinnliga figurer. Hon är huvudperson i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Hon är en noggrann planerare med vänstersympatier, och då det krävs en effektiv action-hjältinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Roland Hassel

    Man

    Medelålders, tuff och <i>mycket</i> stryktålig polis i Stockholm, sedermera även aktiv i internationell brottsbekämpning i böcker av Olov Svedelid. Det är hårdkokta skildringar om brutal, vanligen organiserad brottslighet, och Roland Hassel råkar ofta illa ut – en gång är han t.o.m. död någon minut. Han är skild från Cilla, men omgift med Virena med vilken han har dottern Elin.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Hassel & jakten på lilla Mona Bild på bokomslag för Nödens handelsmän Bild på bokomslag för Barnarov Bild på bokomslag för Hassel och utpressarna Bild på bokomslag för Hassel och Osiris hämnd +25 st
  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr