Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Svend Foyn
Man
Advokat och duktig amatördetektiv, liksom sin skapare Jan Mehlum bosatt i den norska staden Tønsberg. Svend Foyn är frånskild och har en tonårsdotter, älskar musik och böcker och blir lätt sentimental. Han har inget utseende man lägger märke till, men är tämligen lång, mer än 190 cm, och kämpar för att hålla vikten under 90 kilo. Hans bästa kvinnliga vän är Hulda – en St. Bernhardshund.
Förekommer i:
-
Endeavour Morse
Man
Kommissarie Morse i Oxford är en av det sena 1900-talets mest folkkära litterära polismän, och Colin Dexters böcker om honom har gett upphov till flera TV-serier. Den mycket mänsklige Morse har sina svagheter, är ibland ovänlig mot assistenten och kollegan Lewis – som spelar en viktig roll i böckerna – men är skicklig då det gäller att lösa brott i främst akademiska miljöer.
Förekommer i:
-
Kristina Vendel
Kvinna
Kvinnlig rotelchef vid polisen i Huddinge. Pappan Karl har flytt från Östtyskland till Sverige, själv är Kristina Vendel gift med Johan i ett äktenskap som knakar och slutligen spricker. Hon är ljushårig, har grågröna ögon, och läste filosofi innan hon började på polisskolan. Hon har det tufft i jobbet, och utsätts flera gånger för övergrepp av olika slag, berättar Theodor Kallifatides.
Förekommer i:
