Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Johan Rokka

    Man

    Efter 20 år i Stockholm återvänder Johan Rokka till Hudiksvall, där han fått en tjänst som kriminalinspektör. Eftersom han är trevlig och snygg – med rakat huvud – inleder han kortvariga förhållanden med olika kvinnor samtidigt som han löser brutala mord i Gabrielle Ullberg-Westins erotiska deckare. Hans absoluta favoritdam är dock kusinen Franks femåriga dotter Silja. Privat kör han mc.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ensamfjäril Bild på bokomslag för Springpojken Bild på bokomslag för Fixaren Bild på bokomslag för Slaktaren Bild på bokomslag för Förrädaren
  • George Smiley

    Man

    Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sanningens tjänst Bild på bokomslag för Mord i högre skolan Bild på bokomslag för Mullvaden Bild på bokomslag för Spegelkriget Bild på bokomslag för Spionen som kom in från kylan
  • Erik Morell

    Man

    Som tredje generationen i en polisfamilj är Erik – son till Gustav och sonson till Harald Morell – anställd vid poliskåren i Örnsköldsvik under första halvan av 1900-talet. Erik Morell är gift med Katarina, och de har fem barn av vilka också sonen Karl så småningom blir polis, och arbetar tillsammans med fadern. Historiska deckare om de tre generationerna har skrivits av Bo R. Holmberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Knivsliparen Bild på bokomslag för Bedragarna
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr