Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Anastasia Kamenskaja

    Kvinna

    Den unga, senare medelålders, Anastasia Kamenskaja är analytiker och utredare hos Moskvapolisen. Hon är språkbegåvad och vacker, men slarvar med utseende och klädsel. Den snälle sambon (sedermera maken) Alexej sköter hushållet och accepterar att hon ofta är för trött för sex. Hon är även huvudperson i en lång svit romaner av Alexandra Marinina (pseudonym för Marina Anatoljevna Aleksejeva).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mördare mot sin vilja Bild på bokomslag för De som dör först Bild på bokomslag för Död och lite kärlek Bild på bokomslag för Den stulna drömmen
  • Albin Winkelryd

    Man

    Pensionerad kriminalkommissarie, som i författaren Hans Alfredsons böcker – en roman och en novellsamling – berättar för denne om knepiga fall han löst. Albin Erenfrid Winkelryd är stor och rund och hans händer liknar ett knippe korvar. Han är änkling efter Margit, och spelar som hobby ukulele och saxofon. Dessutom röker han och umgås med sin utomäktenskaplige son Johan som bor i London.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Lagens långa näsa : 21 kriminalberättelser Bild på bokomslag för En yxa i nacken
  • Anja Kullnäs

    Kvinna

    Kriminalinspektör Anja Kullnäs betraktas som den första realistiskt skildrade kvinnliga huvudpersonen i en svensk polisroman. Tyvärr skrev Elisabet Kågerman dock endast två böcker om henne. Anja arbetar i den fiktiva hamnstaden Håvik i Skåne. Hon är några och 30 år gammal, ett av flera syskon, och har en pojkvän som heter Stefan. Men de är särbo – hon föredrar att dela bostad med sin katt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Rabies ... Bild på bokomslag för Glasblåsare Jaan Lindegrens död
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr