Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maureen O’Donnell

    Kvinna

    Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Död i Garnethill Bild på bokomslag för Exil Bild på bokomslag för Den sista utvägen
  • Joakim Hill

    Man

    Kriminalkommissarie Joakim Hill – han kallas Joe, vilket han tycker synnerligen illa om – vid Helsingborgspolisen var 38 år då han introducerades i Bodil Mårtenssons debutdeckare. Han var då ungkarl, men gifter sig så småningom med läkaren Catharina Elgh – vilket leder till vissa konflikter med hennes mor. Han är en skicklig brottsutredare med ett rätt alldagligt men trevligt utseende.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Torpeden Bild på bokomslag för Konsten att dö Bild på bokomslag för Beckmörker Bild på bokomslag för Jag vet att du är ensam... Bild på bokomslag för Cuba Red +6 st
  • Erik Winter

    Man

    Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Himlen är en plats på jorden Bild på bokomslag för Segel av sten Bild på bokomslag för Winterland Bild på bokomslag för Rum nummer 10 Bild på bokomslag för Vänaste land +9 st
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för