Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Barbarotti
Man
Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.
Förekommer i:
-
Maria Wern
Kvinna
Kriminalinspektör, först verksam i fiktiva Kronköping, där hon inte enbart utreder brott utan även försöker få familjelivet, med barn och en sällsynt odräglig äkta man, att gå ihop med en betungande arbetssituation. Senare får hon ett vikariat i Visby, och stannar så småningom på Gotland. Författaren Anna Jansson har även skrivit ungdomsdeckare med Werns son Emil i huvudrollen.
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
William från Baskerville
Man
Brittiske franciskanermunken William från Baskerville är huvudperson i endast en roman – å andra sidan är det klassikern ”Rosens namn” av Umberto Eco. Inte enbart namnet Baskerville för tankarna till Sherlock Holmes: Williams egen ”Watson”, Adso, beskriver honom som lång, mager, stark, smidig, med böjd näsa och skarpa ögon, runt 50 år gammal. Och som en lysande logiker redan på 1300-talet …
Förekommer i:
