Exempel på litterära figurer
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Kate Brannigan
Kvinna
Privatdetektiv i firman Mortensen & Brannigan i Manchester. Enligt författaren Val McDermid har hon avbrutna juridikstudier bakom sig. Hon är en tuff och slagfärdig dam, och mån om sin integritet och självständighet. Bl.a. vägrar hon att flytta ihop med sin särbo, en musikjournalist som också är hennes närmaste granne. Och hon vägrar ge upp ett fall även när oddsen är emot henne.
Förekommer i:
-
Ewa Moreno
Kvinna
Hon ser bra ut, är mörk och intelligent, och dessutom kriminalare i författaren Håkan Nessers fiktiva stad Maardam. Dock arbetar hon också på egen hand ibland. Ewa Moreno svärmar platoniskt för den gifte kollegan Münster, men har förhållanden först med valutahandlaren Claus Bradher och senare med sin granne Mikael Bau. Hon uppskattar vällagad mat och ett glas vin samt att duscha – länge.
Förekommer i:
-
Solbritt Andersson
Kvinna
Författarduon Anders Gustafson och Johan Kant försäkrar att den drygt 60-åriga Solbritt Andersson är en alldeles vanlig svensk kvinna. Dock ungdomlig, med kort, spretigt och gråsprängt hår och dessutom rutinerad kriminalinspektör. Tillsammans med förtidspensionerade maken Rune har hon en sommarstuga på Singö i Roslagen, och det är också där hon vanligen får utreda de fall hon arbetar med.
Förekommer i:
