Exempel på litterära figurer
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
-
Vincent Ruiz
Man
Att han dricker för mycket syns på hans ansiktsfärg. I övrigt är han storväxt och kraftfull – inte minst språkligt – med en knäckt näsa. Vincent Ruiz har bakom sig 43 år som polis i London, tre äktenskap och lika många skilsmässor. Han har dock god kontakt med såväl ex-fruarna som sina barn. Och trots att han gått i pension fortsätter han sätta dit brottslingar i Michael Robothams romaner.
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Andy (Andrew) Dalziel
Man
Andy (Andrew) Dalziel (uttalas di-ell) är bufflig, vulgär och högljudd, men samtidigt både empatisk och lättrörd, vilket han gör allt för att dölja. Han är kriminalare i Yorkshire, och en skicklig, effektiv yrkesman. Tillsammans med kollegan Peter Pascoe löser han en svit komplicerade brottsfall i en rad historier av Reginald Hill – detta trots att hans hälsa under senare år varit vacklande.