Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Jan Erelius
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.
Förekommer i:
-
Gunnarstranda
Man
Kriminalkommissarie Gunnarstranda – vars förnamn aldrig nämns – är en medelålders man som röker för mycket. Han arbetar vid polisen i Oslo och löser fall i en rad böcker av norske författaren Kjell Ola Dahl. Gunnarstranda kan vara cynisk och desillusionerad, men också empatisk och hjälpsam. I de flesta historierna arbetar han tillsammans med sin assistent Frank Frølich.
Förekommer i:
-
Barry Duckworth
Man
Medelålders kriminalinspektör som har allt från en huvudroll till små biroller i Linwood Barclays böcker om staden Promise Falls. Barry Duckworth försöker förgäves att banta och dölja sitt glesnande hår genom att kamma det över flinten. Han är lyckligt gift, har inget mörkt förflutet och ser så vardaglig ut att ingen riktigt lägger märke till honom. Men han är envis och han löser sina fall!
Förekommer i:
