Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Euthanasia Bondeson

    Kvinna

    Hon har kallats en korsning mellan Fredrika Bremer och Sherlock Holmes. Den medelålders, ironiska kvinnorättskämpen och författaren, skapad av Carina Burman, är ständigt på resande fot tillsammans med sin unga sällskapsdam Agnes. Euthanasia Bondeson är singel, klär sig gärna i manskläder, är beväpnad med en värjkäpp och röker cigarrer. Samt har en god vän i Owain Evans från Scotland Yard.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Babylons gator : ett Londonmysterium Bild på bokomslag för Vit som marmor : ett romerskt mysterium Bild på bokomslag för Hästen från Porten : ett österländskt äventyr
  • Ludwig Licht

    Man

    En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Väster om friheten Bild på bokomslag för Söder om helvetet Bild på bokomslag för Norr om paradiset Bild på bokomslag för Öster om avgrunden
  • Magdalena Hansson

    Kvinna

    Efter en uppslitande skilsmässa flyttar journalisten Magdalena Hansson tillsammans med adoptivsonen Nils från Stockholm till Hagfors, där hon fått jobb på Värmlandsbladet som slåss mot en sjunkande upplaga. Hon blir sambo och får barn med ungdomskärleken Petter, och löser dessutom tillsammans med polisvännerna Petra Wilander och Christer Berglund flera mordfall i böcker av Ninni Schulman.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pojken som slutade gråta Bild på bokomslag för Flickan med snö i håret Bild på bokomslag för Svara om du hör mig Bild på bokomslag för Vår egen lilla hemlighet Bild på bokomslag för Välkommen hem
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur