Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Erik Winter
Man
Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.
-
Malcolm Fox
Man
Han är inte älskad av kollegerna i poliskåren, eftersom han arbetar med att utreda deras eventuella tjänstefel. Malcolm Fox är en storvuxen och frånskild medelålders man, som oroar sig för sin spröde far och alkoholiserade syster – själv är han sedan länge nykterist. Han arbetar i Edinburgh, där han blir samarbetspartner med en annan av författaren Ian Rankins huvudpersoner: John Rebus.
-
Vesper Johnson
Man
Kriminalintendent Vesper Johnson är en unik och underhållande figur i svensk kriminallitteratur. Fåfäng, med ”bävernuna”, kokett mustasch, extrahöga klackar och färgat hår är han den egentlige problemlösaren i de flesta av Stieg Trenters böcker, även om huvudrollen spelas av hans vän fotografen Harry Friberg. Sedan Trenter avlidit skrev dennes hustru Ulla egna böcker om Friberg och Johnson.