Exempel på litterära figurer
-
Archie Goodwin
Man
Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.
Förekommer i:
-
Aurelio Zen
Man
Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.
Förekommer i:
-
Gavin Troy
Man
Troy är kriminalpolis i det fiktiva engelska countyt Midsomer, och kommissarie Tom Barnabys högra hand. I Caroline Grahams romaner är Troy en duktig och intelligent polis, men hans fördomar – han är bl.a. homofob – och bryska sätt talar till hans nackdel. I TV-serien ”Morden i Midsomer” är hans personlighet tillrättalagd och klart mer sympatisk, och han är fortfarande en skicklig utredare.
Förekommer i:
-
Konrad Sejer
Man
I motsats till många andra kriminallitterära mordutredare är kommissarie Konrad Sejer vid Oslo-polisen en lugn och eftertänksam personlighet utan magproblem. Hans närmaste umgänge är dottern samt hans hundar – den första heter Kollberg. Sejer är en effektiv mordutredare som löser fall i lovordade romaner av norska Karin Fossum som vunnit internationell uppmärksamhet.
