Exempel på litterära figurer
-
Pernilla Bitén
Kvinna
Ofta – till hennes stora irritation – kallas hon ”Sverige vackraste polis”. Hon är lång, med mörkbrunt hår, fräknar, glittrande ögon och ett brett leende, enligt författaren Gösta Unefäldt. Pernilla Bitén är en duktig polis, som avancerar från kriminalassistent till kriminalchef i Strömstad. Hon gifter sig med kollegan Bo Kronborg, och de får tillsammans dottern Emma – samt två bostäder.
Förekommer i:
-
Svea Lundström Duval
Kvinna
Hon är egentligen döpt till Simone Lundström Duval och har i hela livet kämpat mot sin mammas dröm: att dottern skulle bli en vacker exotisk artist. Istället är Svea – som hon själv kallar sig – en vacker jurist, och verksam som åklagare och advokat i en kort svit kriminalromaner av yrkeskollegan Tove Klackenberg. Svea är först verksam i Värmland, senare i bl.a. Jämtland och Härjedalen.
Förekommer i:
-
Arsène Lupin
Man
Egentligen lär han heta Raoul d’Andrèsy, men det är som Lupin har blivit känd, först som gentlemannaförbrytare, senare som amatördetektiv, i böcker av fransmannen Maurice Leblanc. Som infernaliskt slug tjuv är han en klassiker i kriminallitteraturen, som drar t.o.m. Sherlock Holmes (alias Herlock Sholmes) vid näsan. Efter Leblancs död har andra författare skrivit flera böcker om Lupin.
Förekommer i:
-
Göran Sandahl
Man
Egenkär och lönnfet journalist med vissa spritproblem, vars burdusa sätt och vana att skapa rubriker med hjälp fejkade fakta gör att han sällan blir långvarig på en arbetsplats. Han har dessutom blivit (ö)känd som Gör’an Skandal. Han är unik genom att han avlider två gånger i böckerna om honom. Göran Sandahl är huvudperson i en svit romaner av Jan-Olof Ekholm, och biperson i några andra.
