Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Nils Holgersson
Man
Lång, vältränad och snygg herre, verksam i mitten av 1900-talet då han var känd som Sveriges yngste kriminalkommissarie. Nils Holgersson bor vid Odenplan i Stockholm, men reser en hel del i yrket. Han är ungkarl, och syns inte sällan som privatperson ute i nattlivet. Han introducerades i en stafettroman 1992, och återkom i en volym med kriminalgåtor samt tre romaner av Kjell E. Genberg.
-
Michael McLoughlin
Man
Äldre, något överviktig polisman i Dublin, som efter pensionen köpt hus i en badort utanför staden. Han är singel – men inte ointresserad av kvinnor – och närmaste familjen är liten: modern, som bor på ett ålderdomshem, samt en syster. Fadern, som också var polis, dödades i tjänsten. Som pensionär blir Michael McLoughlin motvilligt indragen i olika kriminalfall i romaner av Julie Parsons.
-
Jane Rizzoli
Kvinna
Samarbetar i en rad böcker av Tess (eg. Terry) Gerritisen med rättsläkaren Maura Isles. Själv är Jane Rizzoli kriminalpolis, men arbetar även som föreläsare för FBI. Hon föddes i mitten av 70-talet, är attraktiv med svart hår och bruna ögon samt gift med Gabriel Dean som hon har barn med. Hon är känd för att vara sarkastisk, men även för att vara en självständig kvinna och duktig detektiv.