Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Tom Barnaby

    Man

    Kommissarie Thomas Geoffrey “Tom” Barnaby har blivit internationellt känd via ett antal polisromaner av pusseldeckartyp, skrivna av Caroline Graham, men främst tack vare TV-serien “Morden i Midsomer”. Han är en lugn, tålmodig, metodisk och noggrann polisutredare i den fiktiva staden Causton, där han bor med hustrun Joyce och dottern Cully. Hans högra hand är kriminalassistent Gavin Troy.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden i Badgers Drift Bild på bokomslag för En tragisk mans död Bild på bokomslag för Döden i förklädnad Bild på bokomslag för Skrivet i blod
  • Jana Berzelius

    Kvinna

    Den högutbildade, vackra, vältränade och alltid välklädda samt framgångsrika åklagaren Jana Berzelius i Norrköping är uppväxt i en god familj. Hon har dock en mörk, traumatisk bakgrund: hon har varit barnsoldat och har föga kunskap om sitt ursprung – något hon gör allt hon kan för att dölja. Detta leder till att hon ofta agerar kontroversiellt i de romaner Emilie Schepp skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Prio ett Bild på bokomslag för Märkta för livet Bild på bokomslag för Vita spår Bild på bokomslag för Pappas pojke Bild på bokomslag för Broder Jakob
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek